Varukorgen är tom.
Dekarboxyleringens konst: Så aktiverar du cannabinoider
Dekarboxyleringens konst:...
Dela denna artikel:
Trikomer är små, hårliknande utväxter som finns på växters ytor, inklusive blad, stjälkar och blommor. Dessa strukturer kan variera i storlek och form, men de är vanligtvis tunna och långsträckta, med en smal bas och en svullen spets. Trikomer består av celler som producerar och utsöndrar olika ämnen, t.ex. oljor, vaxer och pigment. Dessa ämnen kan fylla olika funktioner för växten, bland annat försvar mot växtätare, skydd mot miljöstress och attraktion av pollinatörer.
Trikomer är en viktig del av växtens försvarssystem, och de kan bidra till att skydda mot en rad olika hot, inklusive växtätare, patogener och miljöstress. Glandulära trikomer kan till exempel producera kemikalier som är giftiga eller avskräckande för växtätare, medan icke-glandulära trikomer fysiskt kan avskräcka växtätare genom att göra växtens yta svårare att tugga eller penetrera. Trikomer kan också producera kemikalier som skyddar mot patogener, t.ex. svampar och bakterier.
Förutom sina defensiva funktioner kan trikomer också spela en roll i växternas reproduktion. Vissa trikomer producerar doftämnen eller andra attraktionsämnen som kan bidra till att locka till sig pollinatörer, t.ex. bin och fjärilar. Trikomer kan också producera kemikalier som bidrar till att avskräcka icke-pollinatörer, t.ex. nektartjuvar eller växtätare, vilket kan bidra till att växtens pollen och nektar endast är tillgängligt för önskade besökare.
Vissa växtarter, t.ex. opiumvallmo och cannabis, producerar trikomer som innehåller psykoaktiva föreningar som kan extraheras och användas för medicinska eller rekreativa ändamål.
Andra växtarter, såsom bomull och lin, producerar trikomer som innehåller fibrer, vilka kan användas för att tillverka textilier och andra produkter.
Cannabistrikomer är de bilagor på ytan av cannabisblommor som producerar och håller växtens cannabinoider och terpener. Även om trikomer förekommer över hela växten produceras de främst på cannabisplantans blomma och blad. De har ett sockerhaltigt, kristallliknande utseende som förmodligen kommer att kännas bekant för många cannabiskonsumenter.
Cannabistrikomer kan hittas på både han och honplantor, även om de typer och mängder av ämnen som produceras av trikomerna kan variera mellan de två könen. Kvinnliga cannabisplantor producerar vanligtvis större mängder trikomer jämfört med de manliga plantorna och trikomerna på honplantorna är vanligtvis mer körtelformade och producerar mer oljor, hartser och vaxer.
Trikomer bildas under växtens utveckling och består av en mängd olika celltyper och vävnader. Vid trikomens bas finns en enda epidermal cell, som är växtens yttersta cellskikt. Denna cell delar sig och bildar trikomens stam, som består av långsträckta celler som kallas trikomceller. Trikomcellerna är arrangerade i ett spiralmönster och omges av ett lager skyddande kutikula, som är en vaxartad substans som täcker växtens yta.
Trikomens spets, som kallas körtelhuvudet, innehåller specialiserade celler som kallas körtelceller, vilka producerar och utsöndrar olika ämnen. Dessa ämnen kan omfatta oljor, hartser, vaxer, pigment och doftämnen, och de kan lagras i sekretoriska celler eller i själva körtelhuvudet. De ämnen som produceras av körtelcellerna kan variera beroende på trikomtyp och växtart.
Förutom körtelceller kan trikomer också innehålla andra celltyper, t.ex. stödceller som ger trikomet strukturellt stöd och kärlvävnad som transporterar vatten, näringsämnen och hormoner till och från trikomet.
Trikomer och terpener finns båda i växter och är involverade i produktionen av olika ämnen, men de är inte samma sak. Trikomer är små, hårliknande utväxter som finns på växters ytor, bland annat blad, stjälkar och blommor. De bildas under växtens utveckling och består av en mängd olika celltyper och vävnader, bland annat epidermala celler, trikomceller, körtelceller och kärlvävnad. Trikomer kan producera och utsöndra olika ämnen, t.ex. oljor, hartser och vaxer, som kan fylla en rad olika funktioner för växten, t.ex. försvar mot växtätare, skydd mot miljöstress och attraktion av pollinatörer.
Terpener är å andra sidan en klass av aromatiska kolväten som produceras av många växter, inklusive cannabis. De finns i växternas eteriska oljor och är ansvariga för de unika aromerna och smakerna hos olika växtarter. Terpener kan också ha medicinska egenskaper och används vid tillverkningen av olika produkter, inklusive dofter, smaker och naturläkemedel.
I cannabisväxter finns både trikomer och terpener på ytorna av blad, stjälkar och blommor. Trikomer är ansvariga för produktionen av cannabinoider, som THC och CBD, som är kemiska föreningar som finns i cannabisplantan och som är ansvariga för de psykoaktiva effekterna av cannabis. Terpener, å andra sidan, ansvarar för produktionen av de aromatiska föreningar som ger cannabis sin unika doft och smak.
Trikomer och rothår är båda små hårliknande utväxter som finns på växternas ytor. Det finns dock flera viktiga skillnader mellan de två:
Sammanfattningsvis kan man säga att trikomer finns på ytorna av blad, stjälkar och blommor och kan fylla en mängd olika funktioner, medan rothåren finns på rötterna och är främst involverade i upptagningen av vatten och näringsämnen från jorden. Trikomer består av en mängd olika celltyper och vävnader, medan rothåren bildas av enstaka celler och består av ett enda cellager.
Trikomer kan delas in i två kategorier: glandulära och icke-glandulära. Det är endast glandulära trikomer som producerar cannabinoider. Icke-glandulära trikomer kallas cystoliter och fungerar främst som en försvarsmekanism för växten genom att spetsa små insekter. Glandulära trikomer kan ytterligare delas in i tre kategorier som beskrivs nedan.
Bulbösa trikomer är små lökar som finns på växtens yta. De kan inte ses utan mikroskop. Även om deras produktion av cannabinoider fortfarande är ifrågasatt, ger de cannabisplantan en kristallliknande glans och bidrar till blommans klibbighet. Bulbösa trikomer är jämnt fördelade över hela växtens yta.
Kapita-sessila trikomer syns också bara i mikroskop, men de är rikligare än löklika trikomer. De har stora lökar med en klassisk svampliknande form. De har också sekretoriska celler vid basen som initierar biosyntesen av cannabinoider och terpener. Kapitat-sessila är de trikomer som främst finns på undersidan av socker- och fläktbladen.
Kapita-stjälkade trikomer är formade som svampar och innehåller en stor lök i toppen av en stjälk. Lökarna i ändan av de kapita-stjälkade trikomerna innehåller sekretoriska celler vid basen, och näringsämnen överförs till trikomhuvudet genom den flercelliga stjälken. Innan de bildas fullt ut ser de huvudstjälkade trikomerna likadana ut som de fastsittande trikomerna. De är de största och mest förekommande trikomerna i cannabis, och deras form är mest bekant för konsumenterna eftersom de lätt kan ses med blotta ögat. Kapitatstjälkade trikomer finns främst på ytan av cannabisblommor och ses sällan på fläkt- eller sockerblad.
På friska plantor uppträder cannabis trikomer vanligtvis tidigt i blomningsstadiet. När trikomhuvudena mognar blir de först genomskinliga, sedan mjölkvita och slutligen bärnstensfärgade.
Om cannabisplantans trikomer har fått en synlig bärnstensfärg har plantan sannolikt åldrats förbi sin mest potenta punkt. På grund av denna egenskap är trikomerna en utmärkt indikator på om en planta är redo att skördas eller inte. De flesta odlare ägnar stor uppmärksamhet åt trikomernas tillstånd på plantan och strävar efter att skörda knopparna precis när trikomerna övergår från mjölkvitt till bärnstensfärg. Detta är den optimala tidpunkten för skörd.
Manliga cannabisplantor kan producera cannabinoider och terpener, men de producerar inte den trikomrika blomman som honplantorna gör. I stället producerar hanplantor pollenbitar – som liknar trikomer – som används för att pollinera honplantor. Manliga cannabisplantor kan ha trikomer, men i mycket mindre koncentrationer jämfört med deras kvinnliga motsvarigheter.
Trikomer är ansvariga för att producera majoriteten av växtens terpener, cannabinoider och flavonoider. Dessa lökiga körtlar ger cannabis dess kraft genom att skapa föreningar som interagerar med våra endocannabinoida system för att hantera olika hälsoproblem, som smärtlindring, illamående, inflammation och sömnlöshet, bland annat.
I synnerhet är trikomer starkt involverade i framställningen av cannabiskoncentrat, en populär metod för att konsumera cannabis bland både medicinska marijuanapatienter och vanliga konsumenter för rekreationssyfte. Idag fokuserar många odlare på att producera cannabisblommor med fler och större trikomer specifikt för att skapa högpotenta koncentrat.
Cannabisutvinnare använder lösningsmedel eller andra separationsprocesser som ångdestillation eller superkritisk vätskeextraktion för att avlägsna trikomer från växtmaterialet för att skapa en mängd olika koncentrat.
Kief och bubble hash är exempel på koncentrat som tillverkas av trikomer som separerats utan användning av lösningsmedel. Extrakt utan lösningsmedel fångar utan tvekan mer av en viss cannabissorts essens när det gäller smak, arom och till och med den typ av hasch som de producerar. Utöver detta finns den extra säkerheten att inga lösningsmedel används i produktionsprocessen. Eftersom koncentrat innehåller höga procentandelar cannabinoidinnehåll kan de vara en kostnadseffektiv lösning för dem som söker höga nivåer av THC eller CBD.
Detta innehåll är endast i utbildningssyfte. Informationen som ges är tagen från forskning som samlats in från externa källor.
Dekarboxyleringens konst:...
Vad är CBD Gummies?Dela...
Vilken är den bästa...
Vad är det...
Har CBD-olja ett...
Vad är CBG?Dela denna...