Ekologisk Torkad Cikoriarot (Hackad)

Cikoria (Cichorium intybus) är lätt att känna igen på sina klarblå blommor som lyser längs sommarens vägkanter. Just vanan att slå sig ner vid vägrenen har gett växten dess gamla svenska namn vägvårda och det tyska Wegwarte, "vägväktaren" – och i en gammal sägen är blomman en flicka som väntar vid vägen på sin älskade. Växten har följt människan länge: redan i antikens Egypten, Grekland och Rom åts cikoria som grönsak och uppskattades som bitterört, och den nämns av romerska författare som Horatius och Plinius.

Men det är roten som genom historien blivit den mest värdefulla delen. Som en av växtrikets rikaste källor till den prebiotiska fibern inulin, och med sin tydliga, jordiga beska från ämnen som lactucin och lactucopicrin, har den haft en självklar plats som bitterört i den europeiska örttraditionen. Cikorian är dessutom nära släkt med endiven och radicchion, som båda är odlade former av samma art – men det är i roten, inte bladen, som inulinet och den koncentrerade beskan finns. Den torkade roten bär hela denna karaktär obruten av värme: den fulla beskan och det naturliga inulininnehållet i behåll.

Vår cikoriarot odlas ekologiskt i Kroatien, där växten trivs i det varma, soliga klimatet. Det är rötterna som tas till vara: de grävs upp, rensas noggrant och torkas skonsamt så att deras naturliga innehåll bevaras, och hackas därefter i mindre bitar. Den hackade formen gör den sega, fiberrika roten betydligt enklare att arbeta med – den drar och kokar lättare och är enkel att dosera i en dekokt, en tinktur eller en egen örtblandning.

Inulin - en naturlig källa till prebiotisk fiber

Det är framför allt inulinet som gör cikoriaroten intressant långt bortom dess karakteristiska beska. Inulin är en prebiotisk fiber, vilket innebär att den passerar genom den övre delen av matsmältningssystemet utan att brytas ner på samma sätt som lättillgängliga kolhydrater. I stället når den tjocktarmen, där den kan fungera som näring för de goda bakterier som naturligt ingår i tarmfloran — själva grundtanken med prebiotika. Cikoriarot är en av växtrikets mest koncentrerade källor till inulin och är också en av de viktigaste råvarorna för den prebiotiska fiber som används i kosttillskott och livsmedel världen över.

I roten finns inulinet i sin hela, naturliga och obearbetade form. Att brygga den hackade roten till en dekokt är det enklaste sättet att ta del av den, men roten kan också malas till ett fint pulver och röras ner i exempelvis gröt, yoghurt, smoothies eller bakverk. På så vis blir den ett enkelt och helt naturligt sätt att tillföra prebiotisk fiber till vardagsmaten, utan tillsatser eller bearbetning. Den som vill ha en mer koncentrerad fiberkälla kan låta dekokten koka in ordentligt, medan den malda roten enkelt kan doseras tesked för tesked i den dagliga maten.

Inulinet bidrar dessutom med en mild, rund sötma och en len, nästan krämig konsistens – egenskaper som gjort det till en mycket populär naturlig fiber- och sötningsråvara, inte minst som ersättning för socker och fett i livsmedel. Eftersom inulinhalten i roten är så hög räcker det med en liten mängd för att tillföra en märkbar portion fiber, vilket gör roten både dryg och mångsidig.

En av örtvärldens klassiska bitterörter

Vid sidan av inulinet är det beskan som definierar cikoriaroten. Den kommer från en grupp ämnen som kallas sesquiterpenlaktoner, framför allt lactucin och lactucopicrin (det senare ibland kallat intybin). Det är samma typ av bittra föreningar som finns i maskros, endiv och radicchio, och de ger roten dess rena, jordiga och något nötiga beska.

Bitterheten är inte en bismak att stå ut med, utan själva poängen. I många mat- och dryckeskulturer har det beska en egen, uppskattad plats – det är skarpt, vuxet och stimulerande på gommen, en motvikt till allt sött. Cikoriarot har därför en lång tradition som bitterört, både som dryck och som smaksättande inslag, och en bitter dryck före eller efter en måltid är en gammal kulturell vana i stora delar av Europa.

För den som tycker om beska smaker är cikoriaroten tacksam att utgå från. Den kan kombineras med ännu kraftigare bitterörter som torkad malört för en riktigt skarp profil, eller balanseras mot något sött. Det är en smak som många lär sig uppskatta alltmer, och som ger en helt annan dimension än de mjuka, blommiga örterna.

Beskan har också en livfull, uppfriskande sida, och det är just den tydliga men inte alltför aggressiva karaktären som gjort cikoriaroten till en så använd bitterört genom historien – kraftfull nog att märkas, men balanserad nog att tycka om.

Dekokt, tinktur och bittra drycker

Eftersom cikoriaroten är fast och fiberrik mår den bäst av en längre tillagning. Den klassiska beredningen är en dekokt: hackade rotbitar får sjuda i vatten i tio till femton minuter, varefter spadet silas av. Resultatet är en mörk, jordig och tydligt bitter dryck. Den hackade formen är en fördel, eftersom de mindre bitarna ger ifrån sig smak och innehåll snabbare än en hel rot.

Beskan kan tämjas efter smak. En bit torkad lakritsrot i dekokten tillför en naturlig sötma som rundar av den jordiga tonen, och kryddor som kanel eller ingefära gör drycken varmare och mjukare. På så vis kan man styra cikoriaroten från strävt bitter till en mer lättdrucken, kryddig dryck.

Roten lämpar sig också väl för alkoholbaserade beredningar. Lagd i sprit i några veckor ger den en koncentrerad, bitter tinktur som kan användas droppvis eller som bas i hemmagjorda bitters och bittra likörer, där den bidrar med just den jordiga beska som är ryggraden i många klassiska bitterrecept.

Att kombinera cikoriarot med andra örter

Cikoriarotens jordiga, bittra grundton gör den till en utmärkt byggsten i egna örtblandningar. Eftersom den har en tydlig men ändå inte överdrivet dominerande karaktär fungerar den både som huvudaktör i en bitterblandning och som en stadig botten i en bredare komposition.

De mest naturliga sällskapen är andra rötter, som tål samma längre kokning och delar rotens jordiga register. Maskrosroten är en självklar partner med sin liknande beska, och söta rötter balanserar fint mot cikoriaroten.

När man bygger en blandning är det praktiskt att tänka i lager: cikoriaroten och övriga rötter utgör den jordiga basen, medan kryddor och eventuella blad eller blommor läggs till för doft och liv. Eftersom rötterna kräver längre kokning än ömtåliga blad är det ofta bäst att koka rötterna först och tillsätta de känsligare ingredienserna mot slutet.

Den som vill utöka sitt förråd och experimentera vidare hittar ett brett urval i vårt sortiment av ekologiska torkade örter, från kraftfulla rötter till milda blad och blommor. Cikoriarotens jordiga beska ger en stabil och karaktärsfull grund att bygga sina egna kompositioner kring.

Innehåll

Ekologisk Torkad Cikoriarot - Denna produkt innehåller 100% ren torkad cikoriarot i hackat format.

Specifikationer

Botaniskt Namn	Cichorium intybus
Innehållsdeklaration	100% Cichorium intybus
Ursprungsland	Kroatien
Växtdel	Rot
Certifiering	100% ren ekologiskt certifierad råvara
Kontrollkod för ekologisk certifiering	SE-EKO-01
Klassificering	Livsmedel – godkänd för livsmedelsbruk