
Selinen (sellerifröolja, cederträolja)
Dela denna artikel:
Selinen är namnet på en familj av träiga sesquiterpener som framför allt representeras av α- och β-selinen. De finns ofta tillsammans i sellerifröolja, peppararter och flera andra aromatiska växter, men proportionerna kan skilja sig kraftigt. För formuleraren bidrar selinenerna med torr örtighet, varm träkänsla och större uthållighet än många lätta monoterpener. För att förstå råvarans doft och kemi behöver familjen samtidigt delas upp: α-, β- och δ-selinen är egna molekyler, inte olika namn på samma ämne.
Vad är selinen?
Selinen är ett familjenamn för flera torra och träiga sesquiterpener. Alfa-, beta- och delta-selinen är separata ämnen som skiljer sig i hur dubbelbindningarna är placerade. De förekommer ofta i samma botaniska sammanhang men behöver hållas isär när en råvara eller doftprofil beskrivs.
Beta-selinen är ofta den mest framträdande formen i sellerifröolja, medan alfa- och deltaformerna kan bidra i mindre eller mer varierande mängd. Alla är fettlösliga och avdunstar långsammare än lätta monoterpener som limonen och alfa-pinen. Därför blir deras torra träighet tydligare när de första toppnoterna har försvunnit.
Cederträ visar varför råvarans botaniska namn är viktigt. Virginia-ceder kan innehålla beta-selinen, medan cederträolja från Himalayaceder främst präglas av himachalener och atlantoner. Selinen ska inte heller blandas ihop med selinenol eller eudesmol, som är syreinnehållande ämnen. Familjenamnet ger en riktning, men rätt form och rätt växt avgör den praktiska betydelsen.
Så doftar selinen
Selinenfamiljens gemensamma doftområde är torrt träigt, örtigt och lätt kryddigt. α-Selinen beskrivs ofta som varm, torr och bärnstenslik med gröna nyanser. β-Selinen är mjukare jordig och kan dra åt sellerifrö, peppar och torrt växtmaterial. De är mindre genomträngande än citrus- och barrterpener och fungerar därför mer som kropp i ett ackord än som en omedelbar toppnot.
I sellerifröolja möter selinenerna en stor mängd limonen och betydligt mindre mängder ftalider. Limonen ger den ljusa öppningen, medan 3-n-butylftalid, sedanenolid och besläktade ämnen skapar den karakteristiskt fylliga selleritonen. β- och α-selinen fyller ut mitten med torr grönska och träighet. Selinen betyder alltså inte ”selleridoft”; familjen är en av flera byggstenar som tillsammans gör råvaran igenkännbar.
I svartpepparolja hamnar samma molekyler i ett ackord av karyofyllen, limonen, sabinen och pinener. Resultatet blir varmare, pepprigare och mer kådigt än sellerifrö. I fröolja från jungfrun i det gröna omges de i stället av β-elemen och damascenin, vilket ger en mörkare och mer ovanlig kryddprofil. Omgivningen avgör alltså hur selinenernas träiga kärna upplevs.
På doftsticka utvecklas profilen bäst över tid. Den första minuten domineras ofta av råvarans monoterpener. Efter tio till trettio minuter blir den torrare sesquiterpenbasen tydligare och kan upplevas som trä, vissnade örter, jordig krydda eller ett svagt bärnstensackord. Den långsammare utvecklingen är en viktig del av selinenernas praktiska värde i doftarbete.
Selinener i växter och eteriska oljor
α- och β-Selinen förekommer ofta tillsammans, men den ena formen kan dominera tydligt. Exemplen nedan visar hur samma familj kan få olika betydelse i olika botaniska råvaror.
Sellerifröolja är den tydligaste vardagsreferensen. En vanlig profil innehåller ungefär 8–12 procent β-selinen och 1–6 procent α-selinen, tillsammans med en stor andel limonen och mindre mängder ftalider. β-formen bidrar med torr grön och träig kropp, medan ftaliderna gör oljan specifikt sellerilik och betydligt mer kraftfull än isolerad selinen.
Svartpepparolja kan innehålla både α- och β-selinen från spårnivå upp till några procent. I profiler där de når omkring 1–5 procent förstärker de den torra, träiga basen bakom karyofyllen, limonen och pinener. De ger inte själva pepparns hela stickighet, men hjälper doften att ligga kvar när de lättaste ämnena har avdunstat.
Fröolja från jungfrun i det gröna, Nigella damascena, kan vara ovanligt selinenrik. En dokumenterad profil innehöll 13,5 procent α-selinen, 10,1 procent β-selinen och 3,3 procent 7-epi-α-selinen. Tillsammans med β-elemen och damascenin bildar de en fyllig, kryddig och träig olja där selinenfamiljen är en central del av doftstommen.
Piper reticulatum och andra peppararter kan utveckla profiler med stora mängder av både α- och β-selinen. I en selinenrik bladolja uppmättes 15,5 procent α-selinen och 19 procent β-selinen. Här fungerar familjen som ett sammanhängande sesquiterpenblock tillsammans med β-elemen och karyofyllen snarare än som en liten bakgrundsnot. Doften blir varm, mörkt grön och tydligt träkryddig.
Johannesört, Hypericum perforatum, kan innehålla omkring 4–10 procent α-selinen och 5–20 procent β-selinen i den flyktiga oljan. Fördelningen varierar mellan växtpopulationer, men paret återkommer som en viktig del av den grönt träiga profilen. Den eteriska oljan ska skiljas från johannesörtsmacerat, som framställs med en annan extraktionsmetod.
Hampans blommor, Cannabis sativa, innehåller ofta små mängder α-, β- och δ-selinen i samma flyktiga profil. Nivåerna ligger vanligen under två procent per form, men kombinationen bidrar till den torra ört- och träbakgrunden tillsammans med karyofyllen, humulen, bisabolen och andra sesquiterpener. Här är selinenerna nyanser snarare än huvudkomponenter.
Att arbeta med selinen i formulering
Isolerade selinener är ovanliga i hobbyformulering. Oftast kommer de in genom en eterisk olja och arbetar tillsammans med råvarans övriga doftämnen. De blandar sig lätt med vegetabiliska oljor, vaxer, alkohol och parfymråvaror men inte med vatten. Vattenbaserade produkter behöver därför ett solubiliserings- eller emulgeringssystem som är anpassat till hela doftfasen.
Som hjärt- till basnära sesquiterpener kan selinener ge stadga åt gröna, torra och kryddiga ackord. De passar särskilt bra tillsammans med sellerifrö, svartpeppar, torra tränoter, humle, vetiverliknande material och lågmälda citrusinslag. De fungerar sämre som ensam huvudnot; styrkan ligger i att binda samman en flyktig öppning med mer långlivade trä- och jordtoner.
I parfym och hudvård
I parfym kan en selinenrik råvara göra ett örtackord torrare och mindre sött. I en oljebaserad hudprodukt märks träigheten ofta tydligare än i en emulsion, där emulgator och vattenfas kan dämpa de finaste nyanserna. Bedöm därför råvaran i den färdiga basen och följ doften efter några dagars vila.
I tvål
Sesquiterpenerna är mindre flyktiga än många citrusterpener och kan bidra till att en torr trä- eller kryddton finns kvar efter härdning. Alkalisk miljö och reaktionsvärme påverkar ändå hela den eteriska oljan. Ett mindre prov visar om råvarans gröna detaljer stannar kvar eller om en tyngre träbas tar över.
Doseringen styrs av den eteriska oljans fullständiga dokumentation och produktens användningsområde. Selinenhalten hjälper dig att förstå doftprofilen, medan den kompletta råvaran avgör den praktiska användningsnivån.
Kemiska egenskaper för selinen
| Egenskap | Beskrivning |
| Familj | Selinener; bicykliska sesquiterpenkolväten med eudesmanskelett |
| Huvudformer | α-Selinen, β-selinen och δ-selinen; även γ-selinen och epi-former förekommer |
| Molekylformel | C15H24 för α-, β- och δ-selinen |
| Molmassa | 204,35 g/mol |
| CAS-nummer | 473-13-2 för α-selinen; 17066-67-0 för β-selinen; 473-14-3 för δ-selinen |
| PubChem CID | 10856614 för α-selinen; 28237 för (−)-β-selinen; 520383 för δ-selinen |
| α-Selinen, IUPAC | (3R,4aR,8aR)-5,8a-dimethyl-3-prop-1-en-2-yl-2,3,4,4a,7,8-hexahydro-1H-naphthalene |
| β-Selinen, IUPAC | (3S,4aR,8aS)-8a-methyl-5-methylidene-3-prop-1-en-2-yl-1,2,3,4,4a,6,7,8-octahydronaphthalene |
| InChIKey | OZQAPQSEYFAMCY-QLFBSQMISA-N för α-selinen; YOVSPTNQHMDJAG-ZNMIVQPWSA-N för (−)-β-selinen |
| Stereokemi | α- och β-selinen har tre definierade stereocentra i de naturliga referensstrukturerna; andra stereoisomerer förekommer |
| Funktionell grupp | Omättat kolväte; inga syreatomer och inga vätebindande grupper |
| Beräknat XlogP | Cirka 5,2 för α-selinen och 5,4 för (−)-β-selinen |
| Löslighet | Fettlöslig och mycket svårlöslig i vatten |
| Flyktighet | Lägre än för monoterpener; uppträder sensoriskt som hjärt- till basnära komponenter |
Säkerhet, oxidation och märkning
Selinener har flera dubbelbindningar som kan reagera med syre under lagring. Oxidationen ger syreinnehållande produkter med annan polaritet och doft än ursprungsämnena. En selinenrik råvara kan därför gå från mjukt träig och örtig till skarpare, torrare eller hartsigare när luft, värme och ljus får verka länge.
α-, β- och δ-Selinen har inga egna deklarationströsklar i EU:s utvidgade lista över doftallergener och saknar individuella IFRA-standarder. En eterisk olja där de ingår kan däremot innehålla limonen, linalool eller andra ämnen med särskilda märknings- och användningskrav. Bedömningen görs därför på den kompletta råvaran och den totala doftblandningen.
Förvara eteriska oljor svalt, mörkt och väl tillslutna. Häll över en krympande mängd till en mindre flaska när luftutrymmet blir stort och undvik långvarig uppvärmning under formulering. Rutinen bevarar både de flyktiga toppnoterna och selinenernas mjukare träprofil.
Koncentrerade eteriska oljor ska hanteras med lämpliga handskar och utan direkt hudkontakt. Selinenernas låga vattenlöslighet gör också att spill inte ska spolas ut i avlopp. I den färdiga kosmetiska produkten avgörs märkning och säkerhetsbedömning av samtliga ingredienser, slutkoncentration och användningssätt.
Detta innehåll är endast i utbildningssyfte. Informationen som ges är tagen från forskning som samlats in från externa källor.






