Borneol (kamferolja, rosmarinolja)
Dela denna artikel:
Borneol är en kristallin monoterpenalkohol med torr kamferdoft, sval barrighet och en lätt balsamisk botten. Ämnet förekommer tydligast i särskilda kemotyper av kamferträd, men finns också i bland annat rosmarin, äkta salvia, lavendel och ingefära. För formuleraren är borneol intressant både som doftämne och som en del av hela eteriska oljors karaktär. Skillnaden mot kamfer och isoborneol, råvarans kemotyp och borneols kristallina form avgör hur ämnet beter sig i formulering.
Vad är borneol?
Borneol är ett fast eller kristallint monoterpenoidämne med en tydlig doft av kamfer, barr, trä och sval ört. Det förekommer naturligt i bland annat rosmarin, kamferträd och flera barr- och kryddoljor. Ämnet är en alkohol och är nära besläktat med kamfer, som har en skarpare ketongrupp.
Borneol finns i två spegelbildsformer, och råvaror kan även bestå av en blandning. Det ska inte blandas ihop med isoborneol. De har samma grundläggande atomkoppling men alkoholgruppen pekar åt olika håll, vilket påverkar doft, kristallform och kemiskt beteende.
I växter hör borneol till samma ämnesgren som kamfer och bornylacetat. De kan förekomma tillsammans men ger olika sensoriska bidrag: borneol är sval och träig, kamfer mer genomträngande och bornylacetat mjukare och balsamiskt. För formuleraren innebär det att en kamferlik råvara inte kan bedömas utifrån ett enda av ämnena; balansen mellan dem formar både öppning, kropp och torrfas.
Så doftar borneol
Borneol doftar torrt kamferartat, örtigt och barrigt, med en träig och pepprig karaktär. Den kamferartade tonen är tydlig från början, medan det örtiga och barriga gör doften mer botanisk än ett neutralt lösningsmedel eller rent brännande intryck.
Kamfer, borneol och isoborneol hör till samma sensoriska område men är skilda molekyler. Borneol känns torrt, pepprigt och träigt snarare än enbart kallt. Skillnaden mot isoborneol är mer subtil än skillnaden mot kamfer och bör därför beskrivas utan att göra de två alkoholerna till varandras synonymer.
I en hel eterisk olja förändras intrycket av följeämnena. 1,8-cineol och kamfer drar borneol mot sval örtighet, pinen och kamfen förstärker barren och bornylacetat ger en mjukare, lätt fruktig träton. I ingefära möter borneol varma sesquiterpener och blir en frisk kontrast snarare än oljans huvuddoft.
Rent borneol är fast vid rumstemperatur men sublimerar och avger doft direkt från kristallytan. Det är mindre flyktigt än kamfer och betydligt mindre snabbflyktigt än flytande monoterpenkolväten som limonen och pinen. En förspädning gör den torra, kamferartade karaktären lättare att dosera och jämföra i ett ackord.
Borneol i eteriska oljor
Borneolhalten varierar kraftigt mellan kemotyper och växtdelar. Följande råvaror visar var ämnet har störst praktisk betydelse och hur det påverkar doften.
Borneoltypen av kamferträdets bladolja, Cinnamomum camphora, är den tydligaste botaniska borneolkällan. I denna särskilda kemotyp kan borneol dominera och utgöra merparten av oljan. Andra kemotyper av samma art domineras i stället av kamfer, 1,8-cineol eller linalool. Greenbalances kamferolja är en rektifierad vit träolja och ska därför inte tillskrivas bladoljans borneolprofil.
Äkta salviaolja, Salvia officinalis, innehåller vanligen borneol som en mindre komponent, men vissa kemotyper ligger tydligt högre. Kamfer, alfa- och beta-tujon samt 1,8-cineol brukar samtidigt väga tyngre. Borneol fungerar här som en torr, balsamisk brygga mellan den skarpa kamfern, den bittergröna tujonen och cineolens mer eukalyptuslika friskhet.
Rosmarinolja, Salvia rosmarinus, har borneol som en mindre till mellanstor komponent vars betydelse varierar tydligt med kemotypen. Ämnet samverkar med 1,8-cineol, kamfer, alfa-pinen och verbenon och bidrar till oljans torra örtighet. Även en måttlig borneolandel kan runda av cineolen och binda samman barr, ört och kamfer.
Äkta lavendelolja, Lavandula angustifolia, förknippas främst med linalool och linalylacetat. I vanlig fin lavendel är borneol normalt en mindre beståndsdel, men blad, korolla och borneolrika profiler kan ligga betydligt högre och blir då svalare och mer kamferartade än den mjuka blomprofil som vanligen eftersträvas.
Ingefärsolja, Zingiber officinale, har vanligtvis zingiberen och närliggande sesquiterpener som huvudprofil. I vissa monoterpenrikare typer förekommer borneol som en märkbar mindre komponent tillsammans med cineol, linalool, geraniol och citral. Då ger ämnet en sval kamfernyans som kontrasterar mot ingefärans torra, varma och rotkryddiga karaktär. I sesquiterpendominerade typer blir borneol mindre framträdande.
Botaniskt namn och kemotyp avgör därför mer än ett enskilt standardvärde. En borneolrik profil blir torrare och mer kamferartad, medan en kamfer-, cineol- eller linalooldominerad kemotyp beter sig annorlunda i samma typ av formulering.
Att arbeta med borneol i formulering
Rent borneol är kristallint och ska vägas, inte uppskattas med droppar. Gör en arbetslösning innan sensorisk bedömning så att små förändringar kan doseras reproducerbart. Etanol är en praktisk bärare för parfymarbete. För (−)-borneol har en vattenlöslighet på 3,00 ± 0,24 mmol/l, motsvarande cirka 0,46 g/l, uppmätts vid 25 °C. En klar vattenprodukt kräver därför en fungerande solubiliseringslösning och stabilitetstest.
I parfym och doftblandningar
Borneol passar i barriga, örtiga, kamferartade och torra träackord. Det kan ge struktur åt rosmarin, salvia, lavendel, eukalyptusolja, kryddor och kådor utan att bli lika skarpt som ren kamfer. Börja lågt i en förspädning och bedöm efter vila. För hög nivå gör snabbt blandningen medicinsk, torr och endimensionell.
I tvål, emulsioner och vattenbaserade produkter
I kallrörd tvål kan borneolens torra kamferkaraktär överleva bättre än lätta citrusnoter, men den eteriska oljans helhet påverkas samtidigt av värme, alkalisk miljö och lång härdning. I emulsioner placeras borneol i en kompatibel doft- eller oljefas. I sprayer och andra vattenrika produkter behöver klarhet, utfällning och doftförlust följas över tid.
När borneol kommer via en eterisk olja doserar du hela råvaran, inte den isolerade molekylen. Kamfer, tujon, cineol och deklarationspliktiga doftallergener kan styra både maxnivå och märkning.
Förvaring
Förvara borneol tätt, svalt och mörkt. En tät behållare begränsar förlust genom sublimation. I en eterisk olja är det främst mer omättade följeämnen, exempelvis pinen och limonen, som driver den vanliga lagringsoxidationen. Borneol kan omvandlas till kamfer genom enzymatisk eller kemisk oxidation, men detta är inte dess typiska luftoxidation under normal förvaring.
Kemiska egenskaper för borneol
| Egenskap | Beskrivning |
| Kanoniskt namn | Borneol |
| Synonymer | 2-borneol, bornylalkohol, kamfol, endo-2-bornanol |
| Ämnesklass | Bicyklisk monoterpenoid |
| Funktionell grupp | Sekundär alkohol |
| IUPAC-namn | 1,7,7-trimethylbicyclo[2.2.1]heptan-2-ol |
| Molekylformel | C10H18O |
| Molmassa | 154,25 g/mol |
| CAS-nummer | 507-70-0 för DL/generisk borneol; 464-43-7 för (+)-borneol; 464-45-9 för (−)-borneol |
| EG-nummer | 208-080-0 för DL; 207-352-6 för (+); 207-353-1 för (−) |
| PubChem | CID 64685, icke-stereospecifik post; CID 6552009 för (+); CID 1201518 för (−) |
| SMILES | CC1(C2CCC1(C(C2)O)C)C, icke-stereospecifik konnektivitetsrepresentation |
| InChIKey | DTGKSKDOIYIVQL-UHFFFAOYSA-N, icke-stereospecifik post |
| Stereokemi | Tre stereocentra. (+)-Borneol är (1R,2S,4R), (−)-borneol är (1S,2R,4S). Isoborneol är exo-diastereomeren. |
| Aggregationstillstånd | Vitt till färglöst kristallint fast ämne vid rumstemperatur |
| Smältpunkt | Cirka 204–208 °C beroende på stereokemisk form; racemiskt borneol omkring 206 °C |
| Kokpunkt | Cirka 210–213 °C nära atmosfärstryck |
| Densitet | Cirka 1,011 g/cm³ vid 20 °C, relativt vatten vid 4 °C |
| Flampunkt | Rapporterade värden varierar med material och metod: 60 °C sluten kopp respektive över 93 °C sluten kopp |
| Ångtryck | 6,7 ± 1,3 Pa, motsvarande 0,050 ± 0,010 mmHg, vid 25 °C för (−)-borneol |
| Vattenlöslighet | 3,00 ± 0,24 mmol/l, cirka 0,46 g/l, vid 25 °C för (−)-borneol |
| LogP | XlogP3 2,7 |
Säkerhet, oxidation och märkning
Koncentrerat borneol är ett brännbart, doftstarkt fast ämne och transportklassificeras som UN 1312, klass 4.1. Undvik damm och direkt kontakt med hud och ögon, arbeta ventilerat och håll materialet borta från värme och öppen låga. Värm kontrollerat; publicerade flampunktsvärden varierar mellan material och testmetoder. Kristaller som sublimerar kan dessutom avsättas på svalare ytor och förändra koncentrationen i en öppen arbetslösning.
Borneol är inte ett av de namngivna doftallergener som måste särdeklareras enligt kosmetikaförordningens bilaga III. Den eteriska oljan runt ämnet kan däremot innehålla limonen, linalool, eugenol och andra deklarationspliktiga komponenter. Märkning och säkerhetsbedömning ska därför göras för hela råvaran och den beräknade halten i slutprodukten, inte utifrån borneol ensam.
Tillgängliga testdata visar ingen genotoxisk aktivitet och ingen förväntad fototoxicitet eller fotoallergi. Borneol ligger inte heller i PBT- eller vPvB-gruppen. Den praktiska begränsningen i formulering är därför främst den totala doftråvarans sammansättning, dos och övriga begränsade ämnen. Förvara materialet oåtkomligt för barn.
Detta innehåll är endast i utbildningssyfte. Informationen som ges är tagen från forskning som samlats in från externa källor.
